Av någon märklig anledning smakar julmust gott till allt just nu. Just nu, bara i december. När januari fått fast grepp om tillvaron smakar julmust bara fel. Tills nästa december dyker upp.
Så det är kanske inte så konstigt att jag drabbades av akut experimentlusta just nu, i julmustens egen högtid. Kan man göra julmustlikör? Jag vet inte. Kanske det bara kommer att smaka avslagen julmust och allmänt blää, men jag måste nog prova.
Ett problem är ju att receptet på julmust är überhemligt. Julmustextraktet tillverkas av ett svenskt företag, AB Roberts, och endast några få personer vet hur. Humle och malt är två ingredienser, och den specifika blandningen av vatten, julmustextrakt, socker eller sötningsmedel påverkar smaken, liksom lagringstiden. Men resten är hysch hysch. Top secret. Men jag får väl prova mig fram.
När jag var liten fanns det en läsk som hette någonting med enbär och som jag tyckte smakade urk. Urk på flaska, Jag minns än idag besvikelsen när föräldrarna lovade köpa hem en flaska läsk till mig då de for och handlade en dag och jag sade ”Vad som helst utom enbär” och de kom hem med – just det – enbär! I 33 cl flaska för det var vad man fick på den tiden, när dinosaurierna levde och alla människor var klädda i djurhudar och sade ugh och aargh.
Men så en dag sade en bekant att hon älskade enbärsläsken för den smakade julmust. och då klickade det för mig. Det gjorde den ju. Den smakade julmust! Och det var ju därför den smakade blä! Jag drack ju den vid fel tid på året!
Så jag måste ju egentligen inte lyckas lista ut det supah-dupah-hemliga recepet, jag måste ju bara komponera ett eget som smakar just julmust.
Så ingrediens 1 blir enbär. Torkade enbär, för trots att jag bor på Gotland där det kryllar av enbuskar orkar jag inte ta mig ut till närmsta hed och kolla om det faktiskt finns några bär kvar på buskarna som jag kan plocka på mig.
Det verkar också råda konsensus på nätet att enbär i någon form ingår i det hemliga receptet. Även citrus i någon form tippas vara en beståndsdel, och jag håller med. Något citrusaktigt finns där allt.
Ingrediens 2 kommer därför att vara pomeransskal. Pomerans är en bitter och kryddig citrusfrukt som används i bland annat glögg. Den finns att köpa som torkade skal och jag inbillar mig att när jag sticker ner näsan i påsen och sniffar påminns jag om julmust. Bra tecken!
Julmusten är ju väldigt väldigt söt men inte sockersöt utan med en liten bränd ton så ingrediens 3 kommer att vara smält socker-lösning. Alltså inte smält sockerlösning (hur det nu skulle kunna gå till) utan en lösning med smält socker. Så här gjorde jag:
Koka upp vatten i vattenkokaren och ha på lut. Häll 2 dl råsocker i en tjockbottnad kastrull och värm tills sockret smält till en brun vätska. Ta kastrullen av värmen och rör FÖRSIKTIGT ner 1 dl hett vatten i omgångar, bara några cl åt gången. Det skummar och virvlar och pyser och färgen blir nästan svartbrun. Låt lösningen svalna och smaka på den. Det ska smaka sött och nästan bränt men absolut inte vidbränt.
Jag hällde sockerlösningen i en burk och satte undan för jag börjar med att blanda
- 2 dl vodka
- 1 msk torkade enbär
- 1 halvt torkat pomeransskal
för att se hur det artar sig och om jag verkar vara på rätt väg.
Håller tummarna!
Blandade bubblor 