Problemet med nästa soda pop-försök var inte för lite kolsyra utan för mycket! Det bubblade och bubblade och bubblade.
Recept ur True Brews, anpassat av mig:
- ca 2,5 liter vattenmelon i kuber
- ca 1 dl myntablad, löst packade
- 0,5 dl vitt socker
- 3 msk färskpressad citronjuice
Drycken fick en härlig rosa färg och smakade gott även utan kolsyra. Efter bara ett dygn i badrummet var flaskan stenhård och förflyttades till kylskåpet.
Ett fenomen som jag märkt med alla mina flaskor är att när jag öppnar dem efter kylningen och släpper trycket bubblar allt innehåll i flaskan upp, även bottensatsen, men grumlighet och jästsmak som följd.
Jag funderade på om detta kanske beror på att jag släpper trycket för snabbt, så när jag tog ut min kylda skiktade vattenmelonläsk var jag noga med att släppa trycket riktigt långsamt.
Om det hjälpte? Nja.
Det är fem minuters mycket mycket långsam avskruvning av kork mellan de två bilderna, och då var jag ändå tvungen att sluta för att det började komma läsk och inte bara gas.
Jag gjorde detta vid tre tillfällen under det följande dygnet och varje gång pös det lika mycket. Till sist orkade jag inte mer och öppnade flaskan helt.
Det var bra fina bubblor kvar och smaken var intressant. I brist på annat ord.
Vattenmelonen smakade lite gurkaktigt, något som jag har upplevt även tidigare då jag gjort juice av vattenmelon. Undrar om det har något med melonens mognadsgrad att göra? Fast vattenmeloner säljs väl alltid mogna, även här i Sverige?
Myntan märktes huvudsakligen som en oväntad eftersmak, och jag har inte riktigt bestämt mig för om jag tycker om den eller inte.
Jag är lite fundersam på skillnaderna i jästider mellan mina olika brygder. Det hade nog räckt med 12 timmar för den här vattenmelonen eftersom jag var tvungen att pysa ut så mycket kolsyra innan den gick att öppna. Min första ginger ale stod ju i 48 timmar och var ändå inte alls lika sprudlande bubblig som vattenmelonen, trots att jästmängd och omgivningstemperatur var desamma.
Mitt betyg: 5/10
Blandade bubblor 